Kvinnliga författarmånaden: Fredrika Bremer

201202221329897384pt9c1pxy

Fredrika Bremer (f. 17 augusti i Tuorla, Finland) var författare, kvinnorättskämpe, djurrättsaktivist och välgörenhetsidkare. Hon anses vara den svenska kvinnokampens främsta pionjär. I sin roll som författare brukar hon krediteras med att vara den som introducerade den realistiska romanen i Sverige.

Med sin roman Hertha skapade Bremer opinion kring frågan om kvinnans myndighet. Efter livlig debatt fattade Riksdagen 1858 beslutet att ogifta kvinnor kunde ansöka om att myndighetsförklaras. Bremer var internationellt erkänd redan under sin livstid

fredrika_bremer_1849

Fredrika Bremer debuterade 1828 med första delen i trilogin Teckningar utur vardagslifvet. Bremer var flitig i sitt författande och befäste under 1830-talet sin plats som den svenska romankonstens främsta namn. Runt 1840-talets början nådde hon internationell framgång när hennes verk översattes till tyska och engelska. Bremer hade vid det laget en ansenlig inkomst, men var som ogift kvinna omyndig. Därför ansökte hon till kungen om att bli myndighetsförklarad, vilket hon också blev den 14 december 1840.

Bremers romaner har ofta en synlig kvinnlig berättare och kvinnliga huvudpersoner med familjen och relationen till fadern som huvudmotiv. 1842 skrev hon sin första icke-skönlitterära bok Morgon-väckter. Det var en religiös idéskrift i den aktuella debatten.

190px-fredrika_bremer_painted_by_sandberg_1843

Under en stor del av sitt liv sysslade Bremer med välgörenhetsarbete. Hon spenderade mycket tid under 1820- och 30-talen åt att hjälpa människor i sin hemtrakter runt familjegodset Årsta. Under slutet av 1840-talet och fram till i början på 1860-talet reste Bremer en del, bland annat till USA.  Det inspirerade henne till att försöka starta ett världsfredsprojekt och senare till idén om en världskyrka som mottog alla troende oavsett religion. Bremer ansåg att flera olika religionerna borde kunna enas under ett tak.

Fredrika Bremer avled, efter en kort tids sjukdom, på nyårsafton 1865.

1884 bildades Fredrika-Bremer-förbundet vilka sedan dess slagits för kvinnors rättigheter och intressen. Det är en av Sveriges äldsta kvinnoorganisationer.

Bibliografi

Verk

  • Teckningar utur vardagslivet I, II, III,1828-31
  • Familjen H***, 1830-31
  • Presidentens döttrar, 1834
  • Nina, 1835
  • Grannarne, 1837
  • Hemmet eller familjesorger och fröjder, 1839
  • Strid och frid, 1840
  • Trälinnan, 1840
  • Morgonväckter, 1842
  • En dagbok, 1843
  • I Dalarna, 1845
  • Ett par blad från Rhenstranden, 1846
  • Syskonlif, 1848
  • Midsommarresan, en vallfart, 1848
  • Lif i Norden, 1848
  • England om hösten 1851, utgiven av Klara Johanson, 1922
  • Hemmen i den nya verlden, 1853-55
  • Hertha, eller en själs historia, 1856
  • Fader och dotter, 1857
  • Lifvet i gamla verlden, 1860-62

Brev

  • Fredrika Bremers brev I-IV, utgivna av Klara Johanson och Ellen Kleman. Stockholm, 1915-1920
  • Fredrika Bremer: Brev. Ny följd. I 1821-1852 och II 1853-1865.
  • Fredrika Bremer brev 1-10 30 tal och 40 tal brev 11-20 50 tal och 60 tal. SR P1 två CD
  • Tidigare ej samlade och tryckta brev utgivna av Carina Burman, 1996

Källor: WikipediaFredrikaBremerFörbundetÅrstasällskapet

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s