Kvinnliga författarmånaden: Sigrid Undset

 

xundset-pagespeed-ic-jvp9i80lqwSigrid Undset föddes den 20 maj 1882 i Kalundborg i Danmark och dog den 10 juni 1949. Hon var norsk författare som mottog Nobelpriset i litteratur 1929. Mest känd är hon för sina historiska romaner b.la. trilogin om Kristin Lavransdotter.

portretter_grid_item_small

Undsets far var arkeolog och hon fick tidigt ett intresse för medeltiden, vilket kom att spegla sig i hennes senare författargärning. Totalt har Undset skrivit 33 böcker och ett hundratal artiklar. Hon debuterade 1907 med romanen Fru Marta Oulie. Det stora genombrottet kom dock först 1911 med romanen Jenny vilken väckte visst uppseende genom att tangera samhällsfrågor som kvinnans frihet och sexualitet. Sigrid Undset anses vara en av norska nyrealismens största författare och har skrivit flera böcker som skildrar hennes samtid. Trots det är det de medeltida skildringarna hon är mest känd för internationellt och även de som nämndes i motiveringen till nobelpriset.

Undset var tidigt en motståndare till nazismen och drev i egenskap av ordförande i det norska författarförbundet en konsekvent antinazistisk linje. Det gjorde att hon ansåg sig tvungen att fly när Norge anfölls av Tyskland 1940. Undset tog sin tillflykt till USA där hon aktivt deltog i motståndskampen genom radiotal och stridsskrifter. 1945, efter andra världskrigets avslut, flyttade hon tillbaka till Norge där hon bara några år senare avled.

Bibliografi

  • Fru Marta Oulie (Fru Marta Oulie, 1907 ) (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1924)
  • Den lyckliga åldern,  (Den lykkelige alder, 1908, noveller)
    (
    översättning Vera von Kræmer, Dahlberg, 1913)
  • Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis (Fortællingen om Viga-Ljot og Vigdis, 1909) (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1925)
  • Ungdom (lyrik, 1910)
  • Jenny (Jenny, 1911) (översättning Sigrid Elmblad, Norstedt, 1920)
  • På livets skuggsida, (Fattige skjebner, 1912, noveller) (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1923)
  • Våren (Våren, 1914) (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1925)
  • Fortellinger om Kong Artur og ridderne av Det runde bord (1915)
  • Skärvan av trollspegeln (Splinten av troldspeilet, 1917) (översättning Inge Bahnson-Rosenborg, Svenska andelsförlaget, 1918). Ny uppl. Bonnier, 1942, med titel Fru Hjelde
  • Tre søstre (1917, essäer)
  • Visa jungfrur (De kloge jomfruer, 1918, noveller)
    (översättning Axel Nihlén, Norstedt, 1922)
  • Et kvindesynspunkt (1919,essäer)
  • Kristin Lavransdatter (romantrilogi): IBrudkronan (Kransen, 1920), Husfrun (Husfrue, 1921) och Korset (Korset, 1922) (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1921–1923) Ny utg. 1992, reviderad av Tove Bouveng
  • Vårskyer (1921)
  • Sankt Halvards liv, død og jærtegn (1925)
  • Olav Audunsson i Hästviken ( Olav Audunssøn i Hestviken, 1925)
    (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1925)
  • Olav Audunssøn og hans barn (1927)
  • Katholsk propaganda (1927, essäer)
  • Gymnadenia, (Gymnadenia, 1929) (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1930)
  • Etapper (Etapper: essayer, 1929, essäer) (översättning Einar Wiberg, Norstedt, 1929)
  •  Den brinnande busken (Den brændende busk, 1930)
    (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1931)
  • Hellig Olav, Norges konge (1930, hagiografi)
  • Ida Elisabeth (Ida Elisabeth, 1932) (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1933)
  • Etapper. Ny række (1933, essäer)
  • To europeiske helgener (1933)
  •  Elva år (Elleve aar, 1934) (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1935)
  • Den trofasta hustru  (Den trofaste hustrun, 1936)
    (översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1937)
  • Norske helgener (1937, hagiografi)
  • Selvportretter og landskapsbileder (1938)
  • Madame Dorthea (Madame Dorthea, 1939)
    (översättning Gurli Hertzman-Ericson, Norstedt, 1940)
  • Klosterliv – På pilegrimsferd – Sognekirken (i «Norsk kulturhistorie II», 1939)
  • Sigurd och hans tappra följe (Sigurd and his Brave Companions: a Tale of Medieval Norway, 1943, barnbok) ( översättning Ingvald Wiberg, Svensk läraretidnings förlag, 1956)
  • Åter mot framtiden (Return to the Future, 1942)
    (översättning Gurli Hertzman-Ericson, Norstedt, 1943)
  • Lyckliga dagar i Norge  (Happy Times in Norway, 1942)
    (översättning Gurli Hertzman-Ericson, Norstedt, 1943)
  • Den heliga Angela Merici: en kvinnosakskvinna 1474–1540 (Ur Etapper. Ny række) (översättning Eva Bahr-Bergius, Almqvist & Wiksell, 1936)

Postuma utgåvor

  • Katarina av Siena (Caterina av Siena , 1951, hagiografi) (översättning Karin Stolpe, Norstedt, 1957)
  • Artikler og taler fra krigstiden (1952, essäer)
  • Sten Steensen Blicher (1957)
  • I grålysningen (1968, skriven 1911)
  • Østenfor sol og vestenfor måne (1972, barnbok, skriven 1927)
  • Prinsessene i Berget det blå (1973, barnbok, skriven 1928)
  • Kjære Dea (1979, brev)
  • Fred på jorden (1992, noveller)

Källor: Wikipedia, Nordisk kvinnolitteraturhistoria

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s